publicerad: 2015
dvärginna
dvärg·inna
[‑in`a]
substantiv
~n dvärginnor • kvinnlig dvärg
Singular | |
---|---|
en dvärginna | obestämd form |
en dvärginnas | obestämd form genitiv |
dvärginnan | bestämd form |
dvärginnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
dvärginnor | obestämd form |
dvärginnors | obestämd form genitiv |
dvärginnorna | bestämd form |
dvärginnornas | bestämd form genitiv |