publicerad: 2015
elevhem
elev|hem
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1hem 1,2 elev
Singular | |
---|---|
ett elevhem | obestämd form |
ett elevhems | obestämd form genitiv |
elevhemmet | bestämd form |
elevhemmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
elevhem | obestämd form |
elevhems | obestämd form genitiv |
elevhemmen | bestämd form |
elevhemmens | bestämd form genitiv |