publicerad: 2015
erhålla
er·hålla
[e`r‑ el. ä`r‑]
verb
erhöll, erhållit, erhållen erhållet erhållna, pres. erhåller • få, motta
Finita former | |
---|---|
erhåller | presens aktiv |
erhålls (erhålles) | presens passiv |
erhöll | preteritum aktiv |
erhölls | preteritum passiv |
erhåll | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att erhålla | infinitiv aktiv |
att erhållas | infinitiv passiv |
har/hade erhållit | supinum aktiv |
har/hade erhållits | supinum passiv |
Presens particip | |
erhållande | |
Perfekt particip | |
en erhållen + substantiv | |
ett erhållet + substantiv | |
den/det/de erhållna + substantiv |