publicerad: 2015
företeelse
före|te·else
substantiv
~n ~r förete
Singular | |
---|---|
en företeelse | obestämd form |
en företeelses | obestämd form genitiv |
företeelsen | bestämd form |
företeelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
företeelser | obestämd form |
företeelsers | obestämd form genitiv |
företeelserna | bestämd form |
företeelsernas | bestämd form genitiv |