publicerad: 2015
förskriva
för·skriva
verb
förskrev, förskrivit, förskriven förskrivet förskrivna, pres. förskriver 1 skriva ut recept på medicin2 skriftligen överlåta: förskriva huset på barnen
Finita former | |
---|---|
förskriver | presens aktiv |
förskrivs (förskrives) | presens passiv |
förskrev | preteritum aktiv |
förskrevs | preteritum passiv |
förskriv | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förskriva | infinitiv aktiv |
att förskrivas | infinitiv passiv |
har/hade förskrivit | supinum aktiv |
har/hade förskrivits | supinum passiv |
Presens particip | |
förskrivande | |
Perfekt particip | |
en förskriven + substantiv | |
ett förskrivet + substantiv | |
den/det/de förskrivna + substantiv |
förskriva sig
• förskriva sig från ngn härröra från ngnOrdform(er) förskriva sig