publicerad: 2015
förundersöka
för|under·söka
[fö`r‑]
verb
‑undersökte ‑undersökt • vid brottmål
Finita former | |
---|---|
förundersöker | presens aktiv |
förundersöks (förundersökes) | presens passiv |
förundersökte | preteritum aktiv |
förundersöktes | preteritum passiv |
förundersök | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förundersöka | infinitiv aktiv |
att förundersökas | infinitiv passiv |
har/hade förundersökt | supinum aktiv |
har/hade förundersökts | supinum passiv |
Presens particip | |
förundersökande | |
Perfekt particip | |
en förundersökt + substantiv | |
ett förundersökt + substantiv | |
den/det/de förundersökta + substantiv | |
den förundersökte + maskulint substantiv |