publicerad: 2015
filipin
filip·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • dubbelkärna i mandel el. nöt; spela filipin ingå ett vad vid anträffandet av dubbelkärna
Singular | |
---|---|
en filipin | obestämd form |
en filipins | obestämd form genitiv |
filipinen | bestämd form |
filipinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
filipiner | obestämd form |
filipiners | obestämd form genitiv |
filipinerna | bestämd form |
filipinernas | bestämd form genitiv |