publicerad: 2015
fjälla
1fjälla
substantiv
~n fjällor • ⟨prov.⟩ flicka
Singular | |
---|---|
en fjälla | obestämd form |
en fjällas | obestämd form genitiv |
fjällan | bestämd form |
fjällans | bestämd form genitiv |
Plural | |
fjällor | obestämd form |
fjällors | obestämd form genitiv |
fjällorna | bestämd form |
fjällornas | bestämd form genitiv |
2fjälla
verb
~de ~t • avlägsna fjäll från: fjälla fisk; huden fjällar (sig) huden bildar och avstöter fjäll
Finita former | |
---|---|
fjällar | presens aktiv |
fjällas | presens passiv |
fjällade | preteritum aktiv |
fjällades | preteritum passiv |
fjälla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fjälla | infinitiv aktiv |
att fjällas | infinitiv passiv |
har/hade fjällat | supinum aktiv |
har/hade fjällats | supinum passiv |
Presens particip | |
fjällande | |
Perfekt particip | |
en fjällad + substantiv | |
ett fjällat + substantiv | |
den/det/de fjällade + substantiv |