publicerad: 2015
flört
flört
el. flirt
[flört´]
substantiv
~en ~er flörta
Singular | |
---|---|
en flört (en flirt) | obestämd form |
en flörts (en flirts) | obestämd form genitiv |
flörten (flirten) | bestämd form |
flörtens (flirtens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
flörter (flirter) | obestämd form |
flörters (flirters) | obestämd form genitiv |
flörterna (flirterna) | bestämd form |
flörternas (flirternas) | bestämd form genitiv |