publicerad: 2015
flamländska
flam|ländska
substantiv
~n ‑ländskor 1 knappast pl.; en variant av nederländska som talas i Flandern2 kvinna från Flandern
Singular | |
---|---|
en flamländska | obestämd form |
en flamländskas | obestämd form genitiv |
flamländskan | bestämd form |
flamländskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
flamländskor | obestämd form |
flamländskors | obestämd form genitiv |
flamländskorna | bestämd form |
flamländskornas | bestämd form genitiv |