publicerad: 2015
flamsa
1flamsa
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ skratta och prata vårdslöst
Finita former | |
---|---|
flamsar | presens aktiv |
flamsas | presens passiv |
flamsade | preteritum aktiv |
flamsades | preteritum passiv |
flamsa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att flamsa | infinitiv aktiv |
att flamsas | infinitiv passiv |
har/hade flamsat | supinum aktiv |
har/hade flamsats | supinum passiv |
Presens particip | |
flamsande |
2flamsa
substantiv
~n flamsor • ⟨vard.⟩ flicka som flamsar
Singular | |
---|---|
en flamsa | obestämd form |
en flamsas | obestämd form genitiv |
flamsan | bestämd form |
flamsans | bestämd form genitiv |
Plural | |
flamsor | obestämd form |
flamsors | obestämd form genitiv |
flamsorna | bestämd form |
flamsornas | bestämd form genitiv |