publicerad: 2015
framställa
fram|ställa
verb
‑ställde ‑ställt 1 ⟨ngt åld.⟩ framföra: framställa en begäran2 producera: framställa stål
Finita former | |
---|---|
framställer | presens aktiv |
framställs (framställes) | presens passiv |
framställde | preteritum aktiv |
framställdes | preteritum passiv |
framställ | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att framställa | infinitiv aktiv |
att framställas | infinitiv passiv |
har/hade framställt | supinum aktiv |
har/hade framställts | supinum passiv |
Presens particip | |
framställande | |
Perfekt particip | |
en framställd + substantiv | |
ett framställt + substantiv | |
den/det/de framställda + substantiv |