publicerad: 2015
göpen
göpen
[jö´pen]
substantiv
göpnen göpnar • ⟨åld.⟩ kupig hand; en göpen en handfull
Singular | |
---|---|
en göpen | obestämd form |
en göpens | obestämd form genitiv |
göpnen | bestämd form |
göpnens | bestämd form genitiv |
Plural | |
göpnar | obestämd form |
göpnars | obestämd form genitiv |
göpnarna | bestämd form |
göpnarnas | bestämd form genitiv |