publicerad: 2015
gurgel
gurgel
[gur´gel]
substantiv
gurglet • ⟨vard.⟩ äv. bråk, gräl
Singular | |
---|---|
ett gurgel | obestämd form |
ett gurgels | obestämd form genitiv |
gurglet | bestämd form |
gurglets | bestämd form genitiv |