publicerad: 2015
hållare
håll·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. hållarna • anordning som håller fast el. uppe ngt
Singular | |
---|---|
en hållare | obestämd form |
en hållares | obestämd form genitiv |
hållaren | bestämd form |
hållarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hållare | obestämd form |
hållares | obestämd form genitiv |
hållarna | bestämd form |
hållarnas | bestämd form genitiv |