SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
holka
holka verb ~de ~t göra i­hålig, gröpa ur
Finita former
holkarpresens aktiv
holkaspresens passiv
holkadepreteritum aktiv
holkadespreteritum passiv
holkaimperativ aktiv
Infinita former
att holkainfinitiv aktiv
att holkasinfinitiv passiv
har/hade holkatsupinum aktiv
har/hade holkatssupinum passiv
Presens particip
holkande
Perfekt particip
en holkad + substantiv
ett holkat + substantiv
den/det/de holkade + substantiv
holka ur göra i­hålig, gröpa ur; äv. bildl.: ​holka ur el. urholka ngt
Infinita formeratt holka urinfinitiv aktivPresens participurholkandePerfekt participen urholkad + substantivett urholkat + substantivden/det/de urholkade + substantiv