publicerad: 2015
intelligenstest
intel·lig·ens|test
substantiv
~et; pl. ~er el. ~ intelligens 1 1test
Singular | |
---|---|
ett intelligenstest | obestämd form |
ett intelligenstests | obestämd form genitiv |
intelligenstestet | bestämd form |
intelligenstestets | bestämd form genitiv |
Plural | |
intelligenstester (intelligenstest) | obestämd form |
intelligenstesters (intelligenstests) | obestämd form genitiv |
intelligenstesterna (intelligenstesten) | bestämd form |
intelligenstesternas (intelligenstestens) | bestämd form genitiv |