publicerad: 2015
juvelerare
juvel·er·are
[‑e`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. juvelerarna • yrkesman som bearbetar och infattar ädelstenar; guldsmed
Singular | |
---|---|
en juvelerare | obestämd form |
en juvelerares | obestämd form genitiv |
juveleraren | bestämd form |
juvelerarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
juvelerare | obestämd form |
juvelerares | obestämd form genitiv |
juvelerarna | bestämd form |
juvelerarnas | bestämd form genitiv |