publicerad: 2015
kasern
kas·ern
[‑ä´rn]
substantiv
~en ~er • byggnad för förläggning av trupper; stort otrivsamt hyreshus
Singular | |
---|---|
en kasern | obestämd form |
en kaserns | obestämd form genitiv |
kasernen | bestämd form |
kasernens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kaserner | obestämd form |
kaserners | obestämd form genitiv |
kasernerna | bestämd form |
kasernernas | bestämd form genitiv |