publicerad: 2015
klartecken
klar|tecken
substantiv
‑tecknet; pl. ~, best. pl. ‑tecknen • klarsignal
Singular | |
---|---|
ett klartecken | obestämd form |
ett klarteckens | obestämd form genitiv |
klartecknet | bestämd form |
klartecknets | bestämd form genitiv |
Plural | |
klartecken | obestämd form |
klarteckens | obestämd form genitiv |
klartecknen | bestämd form |
klartecknens | bestämd form genitiv |