publicerad: 2015
knådning
knåd·ning
substantiv
~en ~ar knåda
Singular | |
---|---|
en knådning | obestämd form |
en knådnings | obestämd form genitiv |
knådningen | bestämd form |
knådningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
knådningar | obestämd form |
knådningars | obestämd form genitiv |
knådningarna | bestämd form |
knådningarnas | bestämd form genitiv |