publicerad: 2015
konditionera
kond·it·ion·era
verb
~de ~t • försätta i lämpligt tillstånd för användning, göra lämplig
Finita former | |
---|---|
konditionerar | presens aktiv |
konditioneras | presens passiv |
konditionerade | preteritum aktiv |
konditionerades | preteritum passiv |
konditionera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att konditionera | infinitiv aktiv |
att konditioneras | infinitiv passiv |
har/hade konditionerat | supinum aktiv |
har/hade konditionerats | supinum passiv |
Presens particip | |
konditionerande | |
Perfekt particip | |
en konditionerad + substantiv | |
ett konditionerat + substantiv | |
den/det/de konditionerade + substantiv |