publicerad: 2015
konkretion
kon·kret·ion
substantiv
~en ~er 1 åskådlighet, åskådlig gestaltning2 ⟨geol.⟩ klump el. knöl i sediment
Singular | |
---|---|
en konkretion | obestämd form |
en konkretions | obestämd form genitiv |
konkretionen | bestämd form |
konkretionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konkretioner | obestämd form |
konkretioners | obestämd form genitiv |
konkretionerna | bestämd form |
konkretionernas | bestämd form genitiv |