publicerad: 2015
kota
kota
substantiv
~n kotor 1 ben i ryggrad; i sammansättn. äv. om vissa andra ben2 del av en hästs fot
Singular | |
---|---|
en kota | obestämd form |
en kotas | obestämd form genitiv |
kotan | bestämd form |
kotans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kotor | obestämd form |
kotors | obestämd form genitiv |
kotorna | bestämd form |
kotornas | bestämd form genitiv |