publicerad: 2015
kringelkrok
kringel|krok
[kriŋ`el‑]
el. kringeli|krok
[‑kro´k]
substantiv
~en ~ar • mest i pl.; ⟨vard.⟩ krök i olika riktningar på en väg
Singular | |
---|---|
en kringelkrok (en kringelikrok) | obestämd form |
en kringelkroks (en kringelikroks) | obestämd form genitiv |
kringelkroken (kringelikroken) | bestämd form |
kringelkrokens (kringelikrokens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
kringelkrokar (kringelikrokar) | obestämd form |
kringelkrokars (kringelikrokars) | obestämd form genitiv |
kringelkrokarna (kringelikrokarna) | bestämd form |
kringelkrokarnas (kringelikrokarnas) | bestämd form genitiv |