publicerad: 2015
kyrkomusiker
kyrko|mus·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ kyrkomusik
Singular | |
---|---|
en kyrkomusiker | obestämd form |
en kyrkomusikers | obestämd form genitiv |
kyrkomusikern | bestämd form |
kyrkomusikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kyrkomusiker | obestämd form |
kyrkomusikers | obestämd form genitiv |
kyrkomusikerna | bestämd form |
kyrkomusikernas | bestämd form genitiv |