publicerad: 2015
linjering
linj·er·ing
substantiv
~en ~ar linjera
Singular | |
---|---|
en linjering | obestämd form |
en linjerings | obestämd form genitiv |
linjeringen | bestämd form |
linjeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
linjeringar | obestämd form |
linjeringars | obestämd form genitiv |
linjeringarna | bestämd form |
linjeringarnas | bestämd form genitiv |