publicerad: 2015
lund
lund
substantiv
~en; pl. ~ar el. högt. ~er • lövträdsdunge; del av kyrkogård
Singular | |
---|---|
en lund | obestämd form |
en lunds | obestämd form genitiv |
lunden | bestämd form |
lundens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lundar (lunder) | obestämd form |
lundars (lunders) | obestämd form genitiv |
lundarna (lunderna) | bestämd form |
lundarnas (lundernas) | bestämd form genitiv |