publicerad: 2015
meridian
meridi·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • hälft från pol till pol av storcirkel genom jordens poler el. genom himmelspolerna
Singular | |
---|---|
en meridian | obestämd form |
en meridians | obestämd form genitiv |
meridianen | bestämd form |
meridianens | bestämd form genitiv |
Plural | |
meridianer | obestämd form |
meridianers | obestämd form genitiv |
meridianerna | bestämd form |
meridianernas | bestämd form genitiv |