publicerad: 2015
metodiker
met·od·ik·er
[‑o´d‑]
substantiv
~n; pl. ~ metod
Singular | |
---|---|
en metodiker | obestämd form |
en metodikers | obestämd form genitiv |
metodikern | bestämd form |
metodikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
metodiker | obestämd form |
metodikers | obestämd form genitiv |
metodikerna | bestämd form |
metodikernas | bestämd form genitiv |