publicerad: 2015
metylen
met·yl·en
[‑e´n]
substantiv
~en el. ~et • atomgrupp med en kolatom och två väteatomer
Singular | |
---|---|
en metylen (ett metylen) | obestämd form |
en metylens (ett metylens) | obestämd form genitiv |
metylenen (metylenet) | bestämd form |
metylenens (metylenets) | bestämd form genitiv |