publicerad: 2015
motbevis
mot|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ 1mot bevis 1
Singular | |
---|---|
ett motbevis | obestämd form |
ett motbevis | obestämd form genitiv |
motbeviset | bestämd form |
motbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
motbevis | obestämd form |
motbevis | obestämd form genitiv |
motbevisen | bestämd form |
motbevisens | bestämd form genitiv |