publicerad: 2015
munsbit
muns|bit
substantiv
~en ~ar • äv. bildl. enkel uppgift; till 1bit
Singular | |
---|---|
en munsbit | obestämd form |
en munsbits | obestämd form genitiv |
munsbiten | bestämd form |
munsbitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
munsbitar | obestämd form |
munsbitars | obestämd form genitiv |
munsbitarna | bestämd form |
munsbitarnas | bestämd form genitiv |