publicerad: 2015
nomen
nom·en
[nå´m‑]
substantiv
~et; pl. ~ el. nomina, best. pl. ~en el. nomina • substantiv och ibl. adjektiv
Singular | |
---|---|
ett nomen | obestämd form |
ett nomens | obestämd form genitiv |
nomenet | bestämd form |
nomenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
nomen (nomina) | obestämd form |
nomens (nominas) | obestämd form genitiv |
nomenen (nomina) | bestämd form |
nomenens (nominas) | bestämd form genitiv |