publicerad: 2015
obscenitet
ob·scen·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er obscen
Singular | |
---|---|
en obscenitet | obestämd form |
en obscenitets | obestämd form genitiv |
obsceniteten | bestämd form |
obscenitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
obsceniteter | obestämd form |
obsceniteters | obestämd form genitiv |
obsceniteterna | bestämd form |
obsceniteternas | bestämd form genitiv |