publicerad: 2015
ormyngel
orm|yngel
substantiv
‑ynglet; pl. ~, best. pl. ‑ynglen orm yngel 1
Singular | |
---|---|
ett ormyngel | obestämd form |
ett ormyngels | obestämd form genitiv |
ormynglet | bestämd form |
ormynglets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ormyngel | obestämd form |
ormyngels | obestämd form genitiv |
ormynglen | bestämd form |
ormynglens | bestämd form genitiv |