publicerad: 2015
påg
påg
substantiv
~en ~ar • ⟨prov. (sydsv.)⟩ pojke
Singular | |
---|---|
en påg | obestämd form |
en pågs | obestämd form genitiv |
pågen | bestämd form |
pågens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pågar | obestämd form |
pågars | obestämd form genitiv |
pågarna | bestämd form |
pågarnas | bestämd form genitiv |