haka1haka
substantiv
~n hakor • ansiktets nedersta del; sticka ut hakan uppträda utmanande; tappa hakan bli snopen| Singular |
|---|
| en haka | obestämd form |
| en hakas | obestämd form genitiv |
| hakan | bestämd form |
| hakans | bestämd form genitiv |
| Plural |
|---|
| hakor | obestämd form |
| hakors | obestämd form genitiv |
| hakorna | bestämd form |
| hakornas | bestämd form genitiv |
2haka
verb
~de ~t • fästa med hake| Finita former |
|---|
| hakar | presens aktiv |
| hakas | presens passiv |
| hakade | preteritum aktiv |
| hakades | preteritum passiv |
| haka | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att haka | infinitiv aktiv |
| att hakas | infinitiv passiv |
| har/hade hakat | supinum aktiv |
| har/hade hakats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| hakande |
| Perfekt particip |
|---|
| en hakad + substantiv |
| ett hakat + substantiv |
| den/det/de hakade + substantiv |
haka fast
• fästa med hake| Infinita former |
|---|
| att haka fast | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| fasthakande |
| Perfekt particip |
|---|
| en fasthakad + substantiv |
| ett fasthakat + substantiv |
| den/det/de fasthakade + substantiv |
haka på
1 haka fast2 hålla kort avstånd till framförvarande (t.ex. löpare)| Infinita former |
|---|
| att haka på | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| påhakande |
| Perfekt particip |
|---|
| en påhakad + substantiv |
| ett påhakat + substantiv |
| den/det/de påhakade + substantiv |
haka upp sig
1 plötsligt inte fungera2 haka upp sig på ngt fastna på ngt ibl. för att man inte förstår det| Infinita former |
|---|
| att haka upp sig | infinitiv aktiv |
