publicerad: 2015
pålle
pålle
substantiv
~n pållar • ⟨vard.⟩ häst
Singular | |
---|---|
en pålle | obestämd form |
en pålles | obestämd form genitiv |
pållen | bestämd form |
pållens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pållar | obestämd form |
pållars | obestämd form genitiv |
pållarna | bestämd form |
pållarnas | bestämd form genitiv |