publicerad: 2015
pall
1pall
substantiv
~en ~ar 1 en enkel sittmöbel; stå på pallen få ta emot första-, andra- el. tredjepris2 underlag vid lastning3 avsats i gruva4 spärr i vinsch5 stå pall klara en påfrestning
Singular | |
---|---|
en pall | obestämd form |
en palls | obestämd form genitiv |
pallen | bestämd form |
pallens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pallar | obestämd form |
pallars | obestämd form genitiv |
pallarna | bestämd form |
pallarnas | bestämd form genitiv |
2pall
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨vard.⟩ äpple
Singular | |
---|---|
ett pall | obestämd form |
ett palls | obestämd form genitiv |
pallet | bestämd form |
pallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
pall | obestämd form |
palls | obestämd form genitiv |
pallen | bestämd form |
pallens | bestämd form genitiv |