publicerad: 2015
perkal
perk·al
[‑a´l]
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er • ett tyg
Singular | |
---|---|
en perkal (ett perkal) | obestämd form |
en perkals (ett perkals) | obestämd form genitiv |
perkalen (perkalet) | bestämd form |
perkalens (perkalets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
perkaler | obestämd form |
perkalers | obestämd form genitiv |
perkalerna | bestämd form |
perkalernas | bestämd form genitiv |