publicerad: 2015
piercing
pierc·ing
[pi´rs‑]
substantiv
~en ~ar • håltagning i huden för att fästa t.ex. smycken
Singular | |
---|---|
en piercing | obestämd form |
en piercings | obestämd form genitiv |
piercingen | bestämd form |
piercingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
piercingar | obestämd form |
piercingars | obestämd form genitiv |
piercingarna | bestämd form |
piercingarnas | bestämd form genitiv |