publicerad: 2015
propeller
pro·peller
[‑pel´er]
substantiv
~n propellrar • roterande maskindel med snedställda blad som åstadkommer framdrivning t.ex. av båt
Singular | |
---|---|
en propeller | obestämd form |
en propellers | obestämd form genitiv |
propellern | bestämd form |
propellerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
propellrar | obestämd form |
propellrars | obestämd form genitiv |
propellrarna | bestämd form |
propellrarnas | bestämd form genitiv |