publicerad: 2015
protokollförare
proto·koll|för·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förarna • person som skriver protokoll
Singular | |
---|---|
en protokollförare | obestämd form |
en protokollförares | obestämd form genitiv |
protokollföraren | bestämd form |
protokollförarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
protokollförare | obestämd form |
protokollförares | obestämd form genitiv |
protokollförarna | bestämd form |
protokollförarnas | bestämd form genitiv |