publicerad: 2015
pupill
pup·ill
[‑il´]
substantiv
~en ~er 1 öppning i ögats regnbågshinna2 ⟨åld.⟩ person som ngn är förmyndare för – Alla sammansättn. med pupill- och pupillar- hör till pupill 1.
Singular | |
---|---|
en pupill | obestämd form |
en pupills | obestämd form genitiv |
pupillen | bestämd form |
pupillens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pupiller | obestämd form |
pupillers | obestämd form genitiv |
pupillerna | bestämd form |
pupillernas | bestämd form genitiv |