publicerad: 2015
pussel
pussel
[pus´el]
substantiv
pusslet; pl. ~, best. pl. pusslen • läggspel där utskurna bitar ska fogas samman till en helhet; äv. bildl.: livspussel
Singular | |
---|---|
ett pussel | obestämd form |
ett pussels | obestämd form genitiv |
pusslet | bestämd form |
pusslets | bestämd form genitiv |
Plural | |
pussel | obestämd form |
pussels | obestämd form genitiv |
pusslen | bestämd form |
pusslens | bestämd form genitiv |