SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ränna
1ränna substantiv ~n rännor lång och smal fördjupning, fåra; smal far­led​ – Alla sammansättn. med ränn- hör till 1ränna.
Singular
en rännaobestämd form
en rännasobestämd form genitiv
rännanbestämd form
rännansbestämd form genitiv
Plural
rännorobestämd form
rännorsobestämd form genitiv
rännornabestämd form
rännornasbestämd form genitiv
2ränna verb rände, ränt, pres. ränner löpa, springa, faradriva el. stöta invarpa garn för väv
Finita former
rännerpresens aktiv
ränns (rännes)presens passiv
rändepreteritum aktiv
rändespreteritum passiv
rännimperativ aktiv
Infinita former
att rännainfinitiv aktiv
att rännasinfinitiv passiv
har/hade räntsupinum aktiv
har/hade räntssupinum passiv
Presens particip
rännande