publicerad: 2015
rättsvårdare
rätts|vård·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑vårdarna rättsvård
| Singular | |
|---|---|
| en rättsvårdare | obestämd form |
| en rättsvårdares | obestämd form genitiv |
| rättsvårdaren | bestämd form |
| rättsvårdarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rättsvårdare | obestämd form |
| rättsvårdares | obestämd form genitiv |
| rättsvårdarna | bestämd form |
| rättsvårdarnas | bestämd form genitiv |


