publicerad: 2015
rekognosering
re·kogn·os·er·ing
hellre än re·kogn·osc·er·ing
substantiv
~en ~ar rekognosera
Singular | |
---|---|
en rekognosering (en rekognoscering) | obestämd form |
en rekognoserings (en rekognoscerings) | obestämd form genitiv |
rekognoseringen (rekognosceringen) | bestämd form |
rekognoseringens (rekognosceringens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
rekognoseringar (rekognosceringar) | obestämd form |
rekognoseringars (rekognosceringars) | obestämd form genitiv |
rekognoseringarna (rekognosceringarna) | bestämd form |
rekognoseringarnas (rekognosceringarnas) | bestämd form genitiv |