publicerad: 2015
rike
rike
substantiv
~t ~n • land, stat; riksens ständer i äldre tid: ståndsriksdagen – I sammansättn. riks-.
Singular | |
---|---|
ett rike | obestämd form |
ett rikes | obestämd form genitiv |
riket | bestämd form |
rikets | bestämd form genitiv |
Plural | |
riken | obestämd form |
rikens | obestämd form genitiv |
rikena | bestämd form |
rikenas | bestämd form genitiv |
Övrig(a) form(er) | |
riksens | i vissa uttryck |